Prototyp

Så här skulle en permanent grävsajt på sydsvenskans webbsida kunna se ut. Notera att det till skillnad fråns SvD-granskar är mer än bara ett lodrätt  bloggflöde. Genom tydliga flikar och kategorier ska det vara enkelt att hitta de olika funktionerna. Aktuella granskningar, karta, dokument, information om källskydd och offentlighetsprincipen, länkar till sociala medier, krönikor samt  verktyg och lathund för amatörgrävaren ska samsas på samma sida.

Notera att den klassiska sydsvenskan-loggan har försetts med en spade och därmed etablerar en helt ny dimension till det trovärdiga varumärket sydsvenskan.

SYDSVENSKAN GRÄV

Vi har tagit fram ett förslag för att Sydsvenskan skall få chansen att vinna guldspaden för bästa nätgräv år 2011.

Vi har tagit fram förslag på metodik, anslag, marknadsföring, inramning och presentation för en idé som skall kunna ge Sydsvenskan priset.

Syfte:
I framtiden kommer gränsen mellan mediekonsument och medieproducent suddas ut mer och mer. Vi tror att publiken kommer vara allt mer delaktiga i att ta fram information och material som journalister och redaktörer bearbetar till journalistiskt material. Vår idé skall minska gapet mellan redaktion och publik och göra det lättare för läsarna att själva delta i grävprocesser på Sydsvenskans webbsida.

Form:
Vi har en idé om att skapa en ny flik under sydsvenskans hemsida under namnet ”Gräv” eller ”Öppen Granskning”. Under fliken lägger grävredaktionen ständigt upp nya frågor till läsarna samt uppdateringar kring hur grävarbetet går för att ge publiken en transparent ”livekänsla”. I sidan under fliken bör läsaren snabbt kunna få reda på det senaste som hänt med grävet eller de flera gräven. Därför behövs en samlande och övergripande funktion på sidan som lockar läsaren. Att ha en facebooksida och ett twitterkonto där folk kan kommentera, länka vidare och sprida informationen vidare gör att vi kan bredda målgruppen och ge oss ytterligare marknadsföring.

Tillvägagångssätt:
Att ständigt arbeta med att dramatisera grävprocessen och anspela på känslor hos publiken för att få folk engagerade. En huvudtes är att människor intresserar sig för missförhållanden i sin närhet och därför ska man på sidan enkelt kunna se vad som granskas i ens närhet just nu samt uppmuntras att tipsa om nya gräv. Gräv som ”svalnar”, det vill säga minskar i aktualitet kan ligga kvar på sidan för att användas senare. Nyheter kan extraheras ur grävprocessen varefter man når resultat. Grävandet på nätet ska inte ställas i motsats till vanligt grävande på redaktionen men det är också två olika saker. Grävandet och granskningen har i sig en lockelse i att det sker i realtid och ”öppet”, det vill säga att vem som helst kan kommentera, bidra med uppgifter, tips, bilder och dokument. Reflektioner och sammanfattningar från journalisterna bör ges kontinuerligt för att skapa en dramaturgi i flödet.

På Ångermanlands allehanda grävde de först och skapade ett halvår senare en blogg i syfte om att kunna gräva vidare i fallet (http://allehanda.se/mer/realtidsgrav). Vi tycker att vår idé tar ”livebloggandet” ett steg längre genom att ge det en egen sida och låta läsaren vara med från början.

SvD prisbelönta nätgräv (http://blog.svd.se/granskar/2009/?month=11) var också en blogg. Vad de hade som förslag där som skulle kunna vara användbart är att inkludera olika former av medier och läsardelaktighet. Till exempel vill de att läsarna ska skicka in frågor till olika personer och har som förslag att sända webb-tv live från intervjun. I en intervju med vinnarna (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svds-natgrav-belonad-med-guldspade_4326971.svd) så svarar Tobias Olsson, en av vinnarna, att det var ett bra engagemang från läsarna och att det inte fanns några källkritiska problem. Det är självklart svårt att utesluta källkritiska problem i ett större projekt som det vi tänkt på Sydsvenskan, men det är också en del av det journalistiska arbetet som Sydsvenskan måste ligga bakom.

Målgrupp:
Målgruppen för oss bör vara alla människor som har intresse för samhällsfrågor och kan tänka sig att lägga en stund då och då att besöka sidan, läsa och kommentera och kanske bidra med något. Om man kan identifiera en snävare målgrupp blir det enklare att pejla annonser till den gruppen direkt vid sidan för grävet. Vi tror dock att det öppna grävet både bör och kommer ses som en naturlig del av tidningen varpå det bör locka de grupper som nu är prenumeranter på tidningen.

För att läsarna skulle bli engagerade i Ångermanlands Allehanda gick bland annat nyhetsredaktören ut på hemsidan och presenterade idén (http://marcusmelinder.wordpress.com/2010/11/12/nu-behover-vi-er-hjalp/). Vad de jobbar med är att skapa en känsla av delaktighet hos läsaren. Vi gör det tillsammans, skriver de till sina läsare när de pratar om hur grävet ska gå till. Problematiken som tidningen upplevde var att det var ett relativt litet geografiskt område och ett ganska begränsat ämne. Därför tänker vi att det är en bra idé för en tidning med större täckning som Sydsvenskan och med uppdaterade grävämnen.

Sajten ska vara lätt att hitta på sydvenskan hemsida och erbjuda en tydligt redigerad uppdelning av olika gräv och tips. Utformningen kommer att vara i samma stil som den ordinarie hemsidan vilket inte kostar något att utveckla samt ger en tydlig koppling till tidningen.

Problem och hinder:
En problematik som kan tänkas uppkomma är att publiken känner att de gör gratis arbete för sydsvenskan, därför är det extra viktigt att hitta en form som gör att läsaren känner att han/hon får ut någonting av att hjälpa till. Flashback och Efterlyst är två exempel som lyckats med detta. Man skulle kunna prisa läsaren som hjälper till på olika sätt t.ex. i form av belöningar för bästa tips, möjlighet till personlig kontakt eller feedback eller chansen att få se sitt tips användas av redaktionen. Man bör dock hela tiden hålla en distans till amatörgrävarna för att de inte ska framstå som engagerade i Sydsvenskans namn. T ex vill man undvika att de ringer upp folk för sydsvenskans räkning eller påstår sig vara en del av redaktionen eller liknande.

Medborgare är kanske inte heller alltid insatta i pressetik och yrkesetik varpå sådana avväganden inte bär tillräknas sydsvenskans namn. Balansgången är viktig här. De funktioner som kommer att skapas och finnas på sidan kommer att vara ett resultat av hur öppen och transparent gräv man vill ha. Till frågan om kommentarer kommer att granskas före eller efter publicering, eller om alla dokument som laddas upp kommer att vara tillgängliga för alla hör en massa publicistiska och juridiska problem som måste beaktas. Eventuella kostnader som kan uppstå är den/de reportrar som är ansvariga för sidan, en webbdesigner, samt eventuell reklam. Vad som bör utnyttjas mycket är dock det faktum att det även finns en papperstidning där artiklar om gräv även kan fungera som reklam för sidan.

Behovet av Grävavdelningens permanenta karaktär

Grävavdelningen bör vara permanent på sydsvenskans sida.  Den virtuella avdelningen behöver inte motsvara den verkliga avdelningen på redaktionen.

Det är dock att föredra ur marknadsföringsynpunkt att grävavdelningen har ansikten som är igenkännbara eller kända.

Nätgrävet ska ses som både en webbsatsning och en redaktionssatsning i enlighet med det som Anju Gatu påpekade vid sin föreläsning för oss journaliststudenter. Webben kommer att ge effekter för pappret och för paddan. Webbens flöde måste samlas in, redigeras och paketeras för att kunna erbjudas konsumenterna.

Grävavdelningen på nätet ska därför inte ses som en motsats till det vanliga grävandet utanför nätet. Det som sker via telefon, intervjuer och ljud/bildupptagningar av journalister. Grävavdelningen på nätet är annorlunda än den grävande fysiska redaktionen; men inte dess motsats.

Namnets betydelse

Att fånga intresse  och engagemang på ett nät med ett enormt informationsflöde är inte lätt. oftast har du bara någon sekund på dig att få en surfare att klicka på din grävlänk innan denne surfar vidare till något intressantare. Därför har brainstormandet för min del gått varm kring just namnet. Vad ska vårat online-live-grävprojekt heta? Om man vill ge tjänsten en hipp och häftigt status i stil med spotify och twitter kan man tänka att namnet även måste vara i denna stil.

Först frågade jag mig: vad vill kidsen ha? Jo, de vill att det ska  vara snabbt, fyndigt och på engelska. Smaka på:

Digify!
Dig-it!
YouDig!

och inte minst appen iDig.

Visst låter det coolt, men frågan är om det är kidsen vi vill locka. Johan menar att vi snarare ska rikta in oss på vuxna människor som vill tilltalas på ett rakt och naturligt sätt. Till exempel:

Sydsvenskan gräv
Livegräv
Grävsidan
Gräv med oss

En ytterligare aspekt är att Sydsvenskan antagligen är intresserade av att ha med tidningens namn så mycket som möjligt, även i projektnamnet. Om man är måttfull när det gäller namnet på webbfliken så kan man istället kosta på sig en fyndigare slogan, smaka på:

*Sydsvenskan Gräv*
- Gräv där du står
- Hjälp oss gräva
- Du kan gräva
- Vi tror då dig

Och så vidare

/Victor

Målgrupp

Vilken är Sydsvenskans målgrupp på nätet? Vilka kan tänkas delta i ett offentligt och öppet grävande som görs på hemsidan?

Denna målgrupp bör ringas in och identifieras. Efterhand kan annonser och estetik och funktioner  anpassas för denna målgrupp om man så vill. Det kan göras utan att Sydsvenskan riskerar att skrämma bort nya deltagare i grävandet.

Vi tänker oss en bildad medelklass med tid, ork och någorlunda datorkunskaper som huvudsaklig målgrupp. Ålder kan variera utefter vilket gräv som är aktuellt.

Det kan också finnas möjlighet att vid vissa gräv vända sig direkt till vissa yrkeskategorier. T ex revisorer vid bokföringsfrågor, jurister vid juridiska frågor, brandtekniker, poliser, läkare osv. Det kan vara möjligt att engagera dessa yrkesgrupper, göra grävarbetet till en snackis i deras bransch. För en del arbetsgivare kan det vara mycket värt att få sitt företagsnamn i tidningen och att förknippas med samhällsgranskning.

Brainstorming

- Ett flaschback/efterlyst- liknande gräsrotsforum på Sydsvenskanwebben där olika teman och diskussionsämnen dyker upp efter hand.

Man kan ha en “bli amatörgrävare- guid” med olika tools och hjälpmedel för att förklara hur man kan gå tillväga, länka till olika sidor och lagar för att visa att det är någonting alla kan göra och som inte enbart är begränsat till journalister.

En hinder med den idén är att journalisterna måste ansvara för kommentarerna när de blir publicister och därför kan inte alla kommentarer publiceras.

Hur gör vi för att marknadsföra och få igång en snackis kring sidan? Namnval? Profilering?
-facebook?
-bloggar?
-kändisar?
-twitter?
-pressen?
-tv?

Det borde inte vara speciellt svårt att dra till sig publicitet om man kan få många i redaktionen att twittra, skriva och informera om “forumet” i tidning och på webben.

Information om grävprocessen kan läggas ut på twitter under en egen hachtag (typ “sydsvenskanlivegräv”). Där kan grävarna lägga upp information och hela tiden kommentera grävet så att läsarna kan följa, retweeta och kommentera. Detta gör processen transparent och livekänslan blir mer påtaglig.

Brainstorm övergripande

Vi menar att våra förslag inte borde kosta alltför mycket och inte heller innehålla nya funktioner, nya plattformar eller annat som är alltför främmande för läsarna och allmänheten.

Syftet är att inkludera så många som möjligt i grävprocessen. Det innefattar alla som känner sig manade att vara med i grävet.

Vårt första förslag handlar om att upprätta en permanent gräv-avdelning på Sydsvenskans webbsida.

Det ska vara i formen av en flik på hemsidan, där det finns möjlighet till kontinuerliga uppdatering i form av en blogg. Det ska också finnas en sektion för kommentarer eller annan typ av feedback där interaktiviteten bör vara hög utan att det tummas på kvaliteten. Därför bör alla kommentarer och tips som publiceras modereras innan de läggs ut på sidan.

Grävsidan kan vara permanent. Puffar för “nya” gräv kan göras på ettan. Med nya gräv menas nylanserade gräv som har blivit aktuella av en eller annan anledning. Sydsvenskan bör sträva efter att lansera nya gräv vid vissa tider för att skapa förtroende och vanor hos läsaren. Gamla gräv bör var enkla att komma åt varefter de “svalnar av” och ersätts med nya gräv. Därmed kan flera gräv pågå samtidigt.

Det är dock förmodligen naturligt så att vissa gräv trendar mer än andra vid vissa tillfällen.

Journalister bör fungera  som redaktörer för flödet av tips och kommentarer samtidigt som de är impulsgivare till den allmänna diskussionen och till grävet. Redaktörerna bör sammanfatta flödet vid vissa fasta tidpunkter, eller vid vissa trösklar och av andra anledningar för att t ex skapa dramaturgi i grävprocessen. Redaktörerna kan medvetet hålla på en del information för att skapa sug och kontinuitet. Här finns möjlighet till annonsering i anslutning till olika släpp och sammanfattningar.

Om sydsvenskan kan hålla en kontinuitet i gräven och även nå resultat så kan grävavdelningen bli en instution som generar mycket gratis och goodwill. genom att hålla distans till enskilda grävpersoner och till “svärmen” och genom att styra flödet av information, att redigera den och genom att sydsvenskan kan använda sig av sina kommunikationskanaler kan man behålla herraväldet över grävet och utnyttja det för sitt eget bästa.

Uppgiften

“Vad de vill ha hjälp med är förslag på metodik, anslag, marknadsföring, inramning och presentation snarare än konkreta ämnesförslag till gräv.”

  1. Metodik
  2. Anslag:
  3. Marknadsföring:
  4. Inramning:
  5. Presentation:

Ovanstående är uppgiften vi blivit tilldelade av webbgurra.

 

Det har genomfört nätgräv tidigare.

Bla här:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svds-natgrav-belonad-med-guldspade_4326971.svd

Svd belönades med guldspaden för sitt nätgräv. Vi kommer att titta närmre på detta och se vad som går att förändra.

Här är ett annat:

http://www.journalisten.se/artikel/25313/nytt-realtidsgraev

Vi har en del idéer som inte inkluderar skapandet av ny programvara, utan istället en mentalitetsförändring hos journalister och utgivare gentemot svärmen. Vi har också idéer på produkter som kan locka hos sydsvenskans webb.